Den globala handelspolitiken genomgår en fundamental förändring där tullar och importregleringar återigen blivit centrala verktyg i den ekonomiska statskonsten. Enligt IMF har decennier av konsensus kring frihandel och hyperglobalisering ersatts av fokus på nationell suveränitet, försörjningskedjor och säkerhet. Detta paradigmskifte innebär att investerare måste ställa om sina modeller från en era av låga handelsbarriärer till en verklighet präglad av aktiva ingrepp i marknaden för att motverka handelsunderskott och beroendeställningar. Återkomsten av tullar som strategiskt medel, pådrivet av bland annat politiska skiften i USA, markerar slutet på den enkla globaliseringsvåg som inleddes efter kalla kriget. För börsnoterade bolag med omfattande globala försörjningskedjor innebär detta ökade kostnader och ett behov av mer defensiva strategier för att hantera geoekonomiska risker och skärpt handelspolitik mellan stormakter.